Historia

Uroxen anses vara alla nötkreaturs ursprung. Den levde vilt i bland annat i Europa och är utdöd sedan länge. Det sista kända exemplaret dog i en djurpark i Polen 1627.

När människorna upphörde att vara nomader och istället blev bofasta bönder, blev det möjligt att hålla fler husdjur. Uroxens kalvar fångades och man använde dem till avel.

I Sverige avlade man tidigt fram flera olika lantraser. Idag finns i huvudsak två lantraser kvar – fjällkon och rödkullan. Förr i tiden var kon en viktig del av hushållet och ingen ansågs riktigt fattig så länge man hade en ko. De hölls för både mjölkens och köttets skull.

När de stora städerna började utvecklas hade inte kon och andra husdjur längre någon plats inne i staden. Det blev böndernas uppgift att förse städernas invånare med mjölk och kött. Det såldes på marknader och så småningom i mjölk- och köttbutiker.

 

I slutet på 1800-talet bildade bönderna slakteriföreningar som fick slakta och sälja köttet. Då blev uppfödning av köttdjur en egen specialitet inom lantbruket. De första korna avsedda för enbart köttproduktion importerades till Sverige under 30-talet. Sedan har köttproduktionen utvecklats och nya raser introducerats, men det dröjde flera årtionden innan bönderna i någon större omfattning började hålla kor enbart för köttets skull.

Senast uppdaterad (2010-10-22 09:15)