Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå Universitet Lunds Univeristet Göteborgs Universitet Örebro Universitet Linnéuniversitetet Chalmers Högskolan Kristianstad Livsmedelsföretagen  Livsmedelsverket Lantbrukarnas Riksförbund Svensk Dagligvaruhandel Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare 
Kontakta oss   Sajtkarta
 


Produktion

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDFSkriv utSkicka sidan
Ko av rasen SLB, svensk låglandsboskap
foto: Svensk Avel
Svensk Mjölk
Mjölkkor måste kalva varje år för att kunna mjölka. I genomsnitt mjölkar en mjölkko under 3-4 år och föder alltså lika många kalvar. Det är bara ett fåtal av dessa kalvar som växer upp till nya mjölkkor. Resten går till slakt.

Eftersom så många av kalvarna slaktas, korsar man ibland mjölkkorna med en köttrastjur för att få mer snabbväxande kalvar. Kalvar som slaktas runt två års ålder kallas för ungnöt. Även mjölkkor slaktas och blir till nötkött när de mjölkat färdigt.

Av det svenska nötköttet kommer:

  • 60 procent från ungnöt av mjölkrasdjur
  • 14 procent från köttrasdjur
  • 26 procent från korsningsdjur

År 2008 slaktades cirka 430 000 kor och kalvar. Under många år har antalet slaktade djur minskat. Orsaken är att även mjölkkorna minskar i antal, medan köttraserna inte har ökat i motsvarande takt. En allmän utveckling är att antalet besättningarna minskar, men antalet djur per besättning ökar. Det gäller både mjölk- och köttproduktion.

Däremot har konsumtionen av nötkött ökat under flera år. År 1990 var den 7,1 kg per person och år 2006 10,2 kg. Dessutom ökar användningen av nötkött för frysning och beredning av färdiglagad mat. Sammantaget gör detta att importen ökar. Från 2002 till 2007 ökade den från drygt 46 000 ton till knappt 70 000 ton.  År 2008 importerades drygt hälften av det nötkött som behövdes för att täcka den svenska konsumtionen.

Senast uppdaterad (2010-10-22 09:18)