Kostnader för maten

Vi äter omkring 600 kg mat per person och år och var och en av oss spenderar i genomsnitt 30 000 kr per år på mat och dryck. I den siffran ingår det vi handlar i affären inklusive till exempel godis, det vi äter på restaurang och även alkoholhaltiga drycker. Till livsmedel räknas allt vi äter och dricker förutom medicin, enligt livsmedelslagen.

Vi lägger mycket pengar på godis, söta bakverk, snacks, läsk och alkoholhaltiga drycker. Ungefär en tredjedel av ”matkassan” går till dessa livsmedel.

 

Jordbrukets andel av matpriset

Omkring en tiondel av konsumentens kostnader för livsmedel utgör priset för råvarorna, det vill säga vad jordbrukaren får som ersättning för sin råvara.  Jordbrukarens inkomst bygger till en del på olika former av ekonomiskt stöd från EU och svenska staten. Ungefär en fjärdedel av lantbrukarnas intäkter utgörs av dessa stöd. Några av motiven för EU och staten att ge ersättning till jordbruket är att det bidrar till en levande landsbygd där människor kan bo och arbeta, och till ett öppet och varierat landskap med en rik flora och fauna.

 

Industrins och handelns del av matpriset

Priset på varorna i butikerna speglar till stor del hur förädlade varorna är och vad de kräver när det gäller transporter och lagring. Påslaget i butik är omkring 10-15 procent på till exempel mjölk, mjöl och socker, medan det är upp till 50 procent på färskvaror som grönsaker, kött och fisk. Generellt sett är lönsamheten större i handelsledet än i förädlingsledet, vilket bland annat har att göra med att det är tre stora handelskedjor som dominerar marknaden. Konkurrensen i handelsledet är inte stor. De flesta livsmedelsindustrier i Sverige är små med internationella mått mätt, vilket förklarar en del problem med lönsamheten. Konkurrensfördelarna för många svenska livsmedelsindustrier ligger i ursprung, säkerhet och unika smaker.

 

Senast uppdaterad (2010-09-30 07:33)