Maten och miljön

Verksamheterna i livsmedelskedjan orsakar olika effekter på den omgivande miljön, både positiva miljöeffekter och negativa.

Positiv miljöpåverkan

Genom att marken odlas och djuren betar blir landskapet öppet och varierat. Om lantbrukaren har en bra växtföljd med flera olika grödor trivs många växt- och djurarter i odlingslandskapet.  Om gårdarna däremot är väldigt specialiserade med få och stora odlingsytor utan inslag av dikesrenar, skyddszoner till vattendrag, skogsdungar och hagar påverkar det artrikedomen negativt. Då blir utrymmet mindre för den vilda floran och faunan.

När gårdar läggs ner får marken ofta växa igen och skogen breda ut sig. Då blir landskapet inte lika attraktivt för besökarna och artrikedomen och variationen i floran och faunan minskar dramatiskt.

Negativ miljöpåverkan

Odling och uppfödning påverkar alltid miljön mer eller mindre. Det handlar om näringsläckage, bekämpningsmedel som hamnar fel eller bryts ner långsamt, tungmetaller i handelsgödsel och avloppsslam och bland annat klimatgasen metan som släpps ut av djuren. Läckaget av näring från åkermarken är ett stort problem som orsakar övergödning och igenväxning av vattendrag och sjöar. Både det konventionella jordbruket och det ekologiska bidrar till övergödningen. Jordbruket bidrar också till att tungmetallen kadmium lagras i marken och sedan tas upp i växterna. Det är inte bra för oss att få i oss kadmium och mycket arbete pågår för att minska innehållet av kadmium i handelsgödsel och i avloppsslam. Slammet från reningsverken kontrolleras innan det sprids ut på åkern så att det inte innehåller för mycket miljögifter.

I de andra leden i kedjan är det främst energianvändningen som orsakar problem. Ugnar, frysrum, kyldiskar och annan utrustning förbrukar energi som ger upphov till utsläpp av klimatgaser som koldioxid, metan och lustgas. Avfallet i form av förpackningar och matrester kan också orsaka miljöproblem.

Energiförbrukning och klimatgaser

Det går åt en hel del energi för att maten ska kunna produceras, förädlas, lagras, transporteras och tillagas. Av samhällets totala enerigförbrukning går omkring 20 procent åt i livsmedelskedjan. En stor andel av energin i livsmedelskedjan går faktiskt åt i samband med våra egna inköp, samt förvaring och tillagning av maten hemma. Generellt sett är det störst energiförbrukning i samband med odling och uppfödning. Speciellt vid uppfödningen av djur går det åt mycket energi. Om djuren betar ute i markerna och äter det som vi människor inte kan tillgodogöra oss är det positivt både ur miljö- och energisynpunkt, men om djuren till stor del äter foder som odlats på åkern och som också vi människor kunnat äta direkt är det mer diskutabelt. Mer om djurens foderbehov och uppfödning finns att läsa i andra delar av LivsmedelsSverige.

När det gäller utsläppen av klimatgaser, bland annat metan, lustgas och koldioxid, svarar livsmedelskedjan för ungefär 20 procent av de totala utsläppen i hela landet. Störst är utsläppen från odling och uppfödning, som tillsammans svarar för ungefär 80 procent av utsläppen av klimatgaser i livsmedelskedjan. En del av klimatutsläppen orsakas av att organiskt material bryts ner i marken och av djurens matsmältning.

Kontrollsystem och certifiering

Det görs mycket i alla leden i livsmedelskedjan för att produktionen ska bli resurseffektivare och miljövänligare. Man försöker använda mer av förnyelsebara energikällor och energisnåla processer. En strävan efter uthålliga produktionssystem är självklar för de flesta företag i livsmedelskedjan. Med uthålliga produktionssystem menar man att produktionen ska vara miljövänlig och resurseffektiv, bra för de anställda och ge ekonomisk avkastning. De övergripande målen för produktionen är desamma för såväl konventionell som ekologisk produktion.

För att kunna garantera konsumenterna säkra och miljövänliga livsmedel använder aktörerna i kedjan olika kontrollsystem som också gör det möjligt att märka produkterna med till exempel ”Svenskt Sigill” eller ”KRAV”. ”Svenskt Sigill” bygger på ett system för integrerad produktion och ”KRAV” på ekologisk produktion. Certifiering innebär att utomstående kontrollanter kontrollerar att producenterna följer regelsystemen.

Miljömedveten konsumtion

Vad ska man välja för mat om man vill vara så miljövänlig som möjligt? Några goda råd är att:

-          äta det som finns tillgängligt för säsongen i det område man bor

-          välja svenska produkter, särskilt när det gäller frukt och grönsaker

-          äta mera bönor och ärtor och mindre kött

-          inte kasta mat

-          förvara maten så att den inte blir dålig.

Senast uppdaterad (Torsdag, 22 Oktober 2009 11:32)