Odling av päron
Efter äpple är päron den vanligaste svenska frukten. Päron började liksom äpple att odlas under medeltiden och det lär finnas omkring 300 päronsorter. Den mest odlade sorten är Clara Frijs som svarar för knappt 40 procent av den totala arealen. Därefter följer sorterna Conference på cirka 20 procent av arealen och sedan sorterna Carola, Alexander Lucas och Herzogin Elsa.
Den stora skillnaden mellan päron- och äppelodling är att päron inte kan sparas över vintern som äpplen. Päronsäsongen är kort och intensiv, päronen mognar i augusti, september och en bit in i oktober. Vissa sena sorter i södra Sverige kan lagras till december, men inte längre. För att kunna hålla sig tills de säljs får päronen inte vara fullt mogna när de plockas.
Härdigheten är heller inte lika god hos päron som hos äpplen, de flesta sorter klarar sig bara i södra Sverige, några en bit upp i Mellansverige, cirka zon IV (Sverige är indelat i olika växtzoner, där zon I har gynnsammats odlingsklimat och zon VIII det svåraste klimatet). Liksom äpplen måste päron befruktas av en annan sort.
Senast uppdaterad (2010-10-22 08:33)
