Historia

 

Efter första världskriget ökade användningen av växtfetter kraftigt och behovet täcktes till största delen av import. För att stärka produktionen inom landet satsade man på förädling av de sorter som visat sig vara mest odlingsvärda: raps, rybs, oljelin och vitsenap. Idag är raps och rybs de viktigaste oljeväxterna.

Raps är en korsning mellan vildkål och åkerkål som uppkommit spontant i naturen och rybs har uppkommit ur åkerkål. Frön från raps- och rybs har hittats i bronsåldersgravar, men de första beläggen för odling i Europa är från medeltiden. De oljerika fröna skördas och pressas. Linné beskrev på 1700-talet hur oljan användes som lysolja till lampor och att den även var lämplig som livsmedel. På 1800-talet var användningen som lysolja viktigast. Idag används den som livsmedel (matolja och margarin), inom industrin eller processas vidare till rapsmetyleter, ett bränsle till dieselfordon. Av de rester som blir kvar efter pressningen tillverkas rapsmjöl och rapskakor som används som djurfoder.

Ur spånadslinets frön har man förmodligen utvunnit olja sedan det började odlas på bronsåldern. Oljelin har högre halt av olja i fröna än spånadslin och började odlas i Sverige på 1940-talet. Omfattningen av odlingen har varierat kraftigt, med toppar på 1940-, 80- och 90-talen. Vitsenap odlades under båda världskrigen och under andra världskriget var det den vanligaste oljeväxten.

Senast uppdaterad (2010-11-16 12:32)