Arter

Spannmål odlas för den energi och näring som finns i spannmålskärnan. Botaniskt sett är det en enfröig frukt, det vill säga en nöt. Hos vete, råg och korn sitter frukterna i små grupper (småax) samlade till ett ax i toppen av strået. Hos havre sitter småaxen i en klasliknande blomställning som vippa.

Vete

Vete är världens mest odlade sädesslag och en av våra äldsta kulturväxter. Från början användes frukterna från vildväxande vete. Den äldsta vilda vetesorten, ”enkorn”, började troligen odlas i Asien för över 10 000 år sedan. När det korsades med en närstående art uppstod emmervete, även kallat ”tvåkorn”. Den vanligaste vetesorten idag (Triticum aestivum vulgare) har skapats genom att korsa olika arter av en- och tvåkornsvete. Speltvete, även kallat dinkelvete, är en gammal vetesort som härstammar från emmervete.

 

Korn

Korn (Hordeum vulgare) tillhör den tidigaste jordbrukskulturen och i Sverige var korn det vanligaste sädesslaget från vikingatiden fram till 1700-talet. Korn har en hög andel fibrer som kan bidra till att sänka blodets halt av kolesterol och skulle med fördel kunna användas mer till bakning.  Idag används cirka 80 procent till djurfoder. Resten odlas till största delen som maltkorn till bryggerierna.

 

 

Havre

Havre (Avena sativa) är det yngsta sädesslaget. I nordliga länder utvecklades den köldtåliga havren naturligt och blev en värdefull gröda på de brittiska öarna under 1000-talet. Först under 1700-talet fick havren en större spridning i Sverige och är nu vårt tredje största spannmålsslag.  Havre har många goda hälsoegenskaper genom bland annat mängden kostfibrer, fettsammansättningen och den höga proteinhalten. Bara någon procent odlas för människoföda, trots att havregrynsgröt är en klassisk frukosträtt.

Råg

Ursprungligen kom rågen (Secale cereale) från Medelhavsområdet och spred sig via Tyskland till Skandinavien. Under medeltiden och fram till 1500-talet ökade rågodlingen starkt. Ökningen pågick fram till 1800-talet, då rågen utgjorde en tredjedel av all spannmålsodling.  Råg växer snabbt och mognar tidigt. Den används främst som brödsäd och har traditionellt använts för bakning av knäckebröd. För bakning av mjukt bröd krävs inblandning av vetemjöl eftersom råg inte bildar gluten.

 

Rågvete

Rågvete (Triticosecale) är en korsning mellan vete och råg som utvecklades i Sverige under 30-talet med mindre lyckat resultat. Andra europeiska försök var mer framgångsrika. På 80-talet introducerades polska och tyska sorter i Sverige. Rågvete är framtaget för att ha bra egenskaper som djurfoder. Odlingen tog fart under 1990-talet och omfattar nu cirka 5 procent av spannmålsarealen.

Senast uppdaterad (2010-10-08 12:53)