Hjortron

Rubus chamaemorus

Hjortron är en flerårig, drygt 10-15 cm hög växt med tunn krypande jordstam som har utlöpare. Upprätta örtartade stjälkar som bär blad, blommor och frukt skjuter varje år upp från jordstammen. De vissnar sedan ner när det blir vintern.

Hjortronets blad är njurformade med fem till sju flikar. Varje stjälk bär en enda vit blomma. Blommorna är enkönade, vilket innebär att han- och honblommor växer var för sig. Ungefär en tredjedel av blommorna brukar vara honblommor och ge upphov till ett bär.

Hjortronen blommar i maj-juni. Bären brukar mogna i slutet av juli. De är först gröngulaktiga, sedan klart röda, därefter orange för att slutligen bli helt gula och mjuka när de är mogna.

Hjortron växer i mossar och kärr, framförallt i ett område som sträcker sig från Småland och norrut. Arten är sällsynt i sydligaste Sverige, större mängder hittar man på norrländska myrar. Stora mängder hjortron plockas varje år i Sveriges fjällkommuner. Här ger hjortronhanteringen fortfarande viktiga biinkomster, den kommersiella omsättningen kan vara 1 000 ton.

Försök med odling pågår i Nordnorge och flera sorter har tagits fram.

Bland vanliga bär är hjortron ett av de mer C-vitaminrika bären. Bäret har därför varit betydelsefullt för att förebygga skörbjugg i framförallt Norrland. Hjortron har också ett naturligt innehåll av bensoesyra, ett ämne med konserverande effekt. Bären kan plockas innan de är helt mogna vilket underlättar hanteringen – de är hårdare och mer tåliga innan de uppnått full mognad. Hjortron är egentligen en stenfrukt.

Faktaruta

Senast uppdaterad (2009-10-22 14:03)