Baljväxter
Baljväxter – eller ärtväxter som de också kallas – har fått sitt namn för att frukten oftast ser ut som en balja. Bladen, baljorna och fröna används som livsmedel. Ärtsoppa och bruna bönor är exempel på maträtter som innehåller baljväxter, i detta fall baljväxtens frön– så kallad trindsäd. Andra exempel på baljväxter vi använder som mat är sockerärtor och brytbönor, kikärtor, sojabönor och olika sorters linser. Jordnöt är faktiskt också en baljväxt, även om den i folkmun kallas för nöt eftersom den ser ut som och smakar som en nöt.
I Sverige har vi ätit ärter i olika former sedan 1000-talet. Ärtsoppa är ju en klassiker i svensk husmanskost. På senare tid har även kikärtor, linser och sojabönor börjat leta sig in i det svenska kosthållet. I andra länder har de här baljväxterna traditionellt varit en mycket viktig proteinkälla.
Även om huvuddelen av torrvikten i en baljväxt består av olika kolhydrater är proteininnehållet högt, ungefär 20–30 procent av torrvikten. Det är därför baljväxterna fått rollen som viktig proteinkälla i fattigare delar av världen. Det protein som finns i baljväxterna innehåller dessutom höga halter av den livsnödvändiga aminosyran lysin. Baljväxter har också ett högt innehåll av B-vitamin. Det är med andra ord nyttig mat.
En del av de kolhydrater som finns i baljväxter bryts inte ner i magen på en människa. Däremot kan tarmbakterierna göra så att de här kolhydraterna börjar jäsa. Då bildas det gaser i magen och det är därför man kan bli pruttig av att äta ärtsoppa och bruna bönor.
Senast uppdaterad (2010-10-22 09:09)
