Vindruva
Vitis vinifera
Vindruvan har odlats under mycket lång tid och lika länge har man känt till konsten att jäsa druvsaft till vin. Växtformer som påminner om våra dagars vindruvor finns dokumenterade från sydvästra Asien redan för 6 000 år sedan. Därifrån har vinrankan spritts över hela världen. Vinet spelade en stor roll i den antika kulturen, de gamla grekerna och romarna har en speciell vingud.
Av den samlade produktionen av druvor används cirka tio procent för direktkonsumtion, fem procent torkas till russin och resterande andel jäses till vin. Vin odlas i alla världsdelar, men hälften av världsproduktionen odlas i Europa, där Italien och Frankrike är de största producenterna. Uppskattningsvis 10 000 olika sorter förekommer i odling för vinframställning. I Belgien och Holland finns växthusodlingar av druvor för direktkonsumtion.
FaktarutaNäringsvärden per 100 g färsk frukt:
- fibrer 1,6 g
- energi 314 kJ/75 kcl
- kolhydrater 15,7 g
- fett 0,6 g
- C-vitamin 11 mg
- järn 0,3 mg
- vatten 81 g
Användning: Vindruvor äts som de är och används också i sallader, bakverk med mera. Den friska smaken gör att vindruvor passar bra till kött, fågel och fisk.
Försäljningsperiod: Hela året. Druvor för direktkonsumtion importeras till Sverige från framförallt Europa, Amerika och Afrika.
Hållbarhet och förvaring: Hållbarheten varierar beroende på sort. Bäst förvaras druvor vid 0°C och 95–100 % relativ fuktighet.
Känslighet: Druvor är känsliga för värme, men inte särskilt känsliga för uttorkning. De är inte känsliga för etylen och inte heller för kylskador. Druvor producerar inte etylen.
Typiska fel: Röta, mögel, tryckskador.
Senast uppdaterad (2009-10-14 10:59)

















