Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

I EU finns en gemensam livsmedelslagstiftning som syftar till att konsumenterna ska ha tillgång till säkra livsmedel. Det är särskilt viktigt att livsmedelsprodukterna är spårbara bakåt i livsmedelskedjan. Om något problem skulle inträffa måste man kunna hitta den bristande länken i kedjan. Vidare ska märkningen av varorna vara tydlig och korrekt så att konsumenterna får bra information om det stora utbud av produkter de har att välja mellan. Livsmedelslagstiftningen omfattar hela livsmedelskedjan från jord till bord. Det är fyra nationella myndigheter som svarar för kontrollen: Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. På regional nivå har länsstyrelserna ansvar för viss livsmedelskontroll och på lokal nivå är det kommunerna.

Det finns omkring 150 lagar och förordningar som ska följas av livsmedelsföretagen, det vill säga alla företag som hanterar livsmedel någonstans i livsmedelskedjan. Lagarna handlar om hygien, förpackningar, märkning, tillsatser med mera. Kontrollen av livsmedelsföretagen fungerar inte så bra som den borde, bland annat beror det på att det finns för få livsmedelsinspektörer ute i kommunerna. Trots detta är maten i Sverige mycket säker och svenska livsmedels innehåller sällan rester av läkemedel, bekämpningsmedel, mögelgifter eller miljögifter. Den vanligaste orsaken till att vi blir akut sjuka av maten är att maten hanterats fel så att bakterier kunnat växa till sig och ge upphov till någon form av ”magsjuka”.

Livsmedelskvaliteten

Men bra mat handlar inte bara om säkerhet. Maten ska vara god och även ge oss glädje och njutning. Många vill också att maten ska vara miljövänlig. Vad som är bra livsmedelskvalitet för en person kanske inte är det för en annan – kvalitetsbegreppet är brett och värderingen av vad som är bra mat högst personlig. I kvalitetsbegreppet ingår många aspekter, till exempel: färskhet, smak, näringsinnehåll, säkerhet, miljövänlighet, pris och bekvämlighet. Vad innebär bra mat för dig?

Märkning av maten

På alla förpackade livsmedel ska det finnas information om innehållet i maten. Det ska till exempel anges vilka ingredienser och näringsämnen som ingår i maten och bäst före-datum. Det ska också finnas ett nummer som anger var produkten har tillverkats och det ska finnas kontaktuppgifter för konsumenter som behöver mer information. För nötkött finns också regler om att både djurens födelseland och uppfödningsland ska anges. Dessutom ska det anges var köttet styckats.

För att underlätta för konsumenterna finns sedan länge nyckelhålsmärket. Produkter som har ett nyckelhål på förpackningen är bättre ur hälsosynpunkt än de som inte får ha märket. Det innebär till exempel att de innehåller mer fibrer och mindre socker och salt.

Senast uppdaterad (2010-10-22 08:09)