Historia

I landskapslagarna som upptecknades på 1200-talet finns de äldsta beläggen för grönsaksodling i Sverige. Det är rovor, ärter, bönor och lök som nämns. På kartor från 1600-, 1700- och 1800-talen kan vi läsa ut att det fanns odlingar med köksväxter, så kallade kålgårdar, på landsbygden och i städerna. Kål var en benämning som användes för en mängd olika grönsaker, t ex morötter, lök, rovor, vitkål, kålrötter och inte enbart det vi kallar kål idag. Förutom kålgårdar fanns kryddgårdar (för kryddor och grönsaker), trädgårdar (för fruktträd) och humlegårdar.

Odlingen av köksväxter fick troligen ökad betydelse då städerna växte fram. Det fanns gott om gödsel och arbetskraft till de närings- och tidskrävande odlingarna. Man läser ofta om cistercienserklostrens betydelse för introduktionen av många trädgårdsväxter i Sverige, men det finns inga belägg för att det verkligen var så. Dessa kloster låg på landsbygden och många av de medeltida beläggen för grönsaksodling är kopplade till städer.

Vi känner inte till så mycket om i hur hög grad grönsaker odlades på landsbygden av allmogen före 1850 eftersom det inte finns så många källor där man kan hitta uppgifter om detta. Efter skiftesreformerna då byarna splittrades, ökade möjligheterna till trädgårdsodling. Vi vet att det har funnits odlingar vid herrgårdar och slott i många hundra år och i många fall utvecklades de till handelsträdgårdar. Från 1800-talets slut startade många privata handelsträdgårdar, ofta i direkt anslutning till städer och större tätorter där de sålde grönsaker, bär och blommor till en ökande befolkning som i allt högre grad fick smak för trädgårdsprodukter. Konsumtionen per person av grönsaker, frukt, bär med mera ökade med 76 procent från 1920-talet till 1951. Det fanns tusentals handelsträdgårdar över hela landet i mitten av 1900-talet. De flesta har konkurrerats ut av import, stora företag som specialiserats på en eller ett fåtal produkter.

Kål är troligen den grönsak och rotfrukt som det idag finns flest varianter av. Den fördes in i Europa under 800-talet e Kr. Alla kålsorter har sitt ursprung i vildkålen som har en mycket stor naturlig variation. Människan har valt ut och förädlat varianter med egenskaper som man ansett vara odlingsvärda, till exempel deformerade blomställningar (blomkål och broccoli) eller kompakta varianter (vitkål). Från 1100-talet finns huvudkål och kålrabbi, medan grönkål och blomkål förädlades fram först på 1500-talet. Den yngsta kålformen är brysselkål som beskrevs första gången år 1785.

Idag är tomat och gurka de vanligaste grönsakerna som odlas i växthus i Sverige. De första specialodlingarna av tomater och gurka i växthus startade kring 1900 och redan på 1930-talet var de stora kulturer i dåtidens handelsträdgårdar.

Senast uppdaterad (2010-11-16 11:22)