Butikens ekonomi och matpriser

 

Priserna på matvaror i butikerna kan variera mycket beroende på vilken butik det är. En liten butik som är centralt placerad i en stad har ofta höga kostnader, vilket betyder att priserna på varorna i butiken behöver vara högre än på en stormarknad. Man ser idag att allt fler små butiker slår igen och att stora butiker byggs i utkanten av städer. Stora butiker har fördel genom att bättre kunna förhandla med leverantörer om priser och dessutom har stora butiker ofta lägre hyra och lägre personalkostnad än små butiker.

Matpriserna i Sverige är höga bland annat beroende på dålig konkurrens mellan butikerna, dyra transporter, höga löner och skatter. Ser man på statistiken jämfört med andra länder i Europa hamnar Sveriges livsmedelspriser över medel, men vi är inte dyrast. I senaste statistiken ligger Sverige på 6:e plats och Norge har Europas högsta livsmedelspriser.

Prissättning

Idag ser vi att många mindre butiker försvinner och att de nya butiker som byggs är stora butiksbyggnader. Det beror på att en stor butik har vissa fördelar som till exempel en allsidig personalstyrka och att bättre kunna förhandla med leverantörerna om varor och priser än vad små butiker kan. Men de flesta butikerna har löst problemet genom att gå samman i organisationer som ICA och VIVO eller gå ihop i stora företag som COOP och Willys.

I genomgången nedan beskrivs vad som gäller för en butik med ansvar för sin egen ekonomi.

 

En butik köper in en vara för ett visst pris, det så kallat inköpspris. När butiken sedan säljer varan har den fått ett annat pris som kallas försäljningspris. Skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset kallas för marginalen. Ett exempel: om en vara köps in för 17 kronor och säljs för 24 kronor så är marginalen 5 kronor. Det är marginalerna på alla de varor som livsmedelsbutiken säljer som ska täcka kostnaderna för driften av butiken. En kostnad, svinnet, ser man inte som en driftskostnad, därför räknas svinnet ofta bort från marginalen och det man får kvar då kallas för bruttovinst.

Bruttovinsten ska täcka ett stort antal kostnader i butiken. Den största, som ofta står för ca halva kostnadsmassan, är personalkostnaden. I större butiker är personalkostanden lägre än i mindre butiker. I en butik med hög service kan till exempel personalkostnaden vara dubbelt så hög som i en butik med låg service.

Den näst största kostnaden i butiken brukar vara hyran. Hyran kan vara ungefär halva personalkostnaden, men varierar mycket beroende på om det är en liten eller stor butik och läget där butiken är placerad. En mindre butik som ligger centralt kan ha en hyreskostnad som är dubbelt så hög som en stormarknad.

Beroende på butikens kostnader och marginaler sätts priset på varorna olika. En liten butik som är centralt placerad i en stad har ofta höga kostnader, vilket betyder att priserna på varorna i butiken är högre än på en stormarknad för att kunna täcka alla kostnader.

Matpriserna i Sverige och utomlands

Sverige har högre matpriser än många jämförbara länder. Detta har debatterats högljutt under 2000-talet. Den förklaring som ofta anges är att den svenska livsmedelsmarknaden består av så få aktörer så att konkurrensen är för dålig, men det finns även andra förklaringar. Och Sverige är heller inte dyrast i Europa.

De fyra största aktörerna har majoritet av marknaden men det är en sanning med modifikation. ICA som har störst del av marknaden är inte ett företag utan består av runt 1.400 konkurrerande butiker. En ICA-butiks överlevnad bygger ofta på att den är framgångsrik i konkurrens med en annan ICA-butik.

Som andra förklaringar till Sveriges höga livsmedelspriser är att Sverige är ett stort och avlångt land med relativt liten befolkning. Det leder till höga transportkostnader. Dessutom har vi i Sverige högre skatter och löner än i andra jämförbara länder.

Till sist har studier från Handelns Utredningsinstitut visat att etableringar av stora butiker i städernas utkanter driver ner priserna. I Sverige och Danmark har politikerna ibland satt stopp för sådana etableringar för att värna om cityhandeln.

Senast uppdaterad (Måndag, 26 Oktober 2009 04:42)