Groddar

 

Den växtdel som utvecklas när en växt börjar gro kallas för grodd. Flera arter ur familjen ärtväxter, men också en del arter ur familjen korsblommiga växter utvecklar lätt groddar som är ätliga, smakrika och näringsrika. Det blir som regel lättare för kroppen att ta upp mineraler och proteiner från frön som grott jämfört om fröna eller bönorna äts råa eller först kokas. De flesta groddar är rika på vitamin B och C.

I Asien har groddade frön från baljväxter, kornväxter och liknande använts som örtmedicin i flera årtusenden. Det var också här groddarna gjorde sitt intåg i matlagningen. Först på 1500- och 1600-talet nådde kunskaperna om groddarnas användbarhet Europa. Under en period användes groddar i den engelska flottan för att förebygga skörbjugg. På senare tid har groddar av olika slag blivit ett populärt inslag i kosten på många håll i världen. Groddning kan ske på ett tunt lager jord, på fuktigt papper eller i en fukthållande behållare. Det finns särskilda kärl avsedda för groddning.

Nedan följer en uppräkning av smakrika och nyttiga groddar och skott:

Böngroddar (Vigna radiata, Phaseolus aureus)

De gröna, små fröna av mungböna (Vigna radiata) och mungbönans släkting Phaseolus aureus ger groddar som är spröda och har behaglig mild smak. Dessa groddar kan ätas som de är, eller i sallader och tillsammans med andra maträtter

Alfaalfagroddar (Medicago sativa)

De små, bruna fröna från blålusern är lätta att grodda och ger vad som i dagligt tal kallas alfaalfagroddar. Groddarna brukar vara tunna och långa, ofta sitter det bruna fröskalet kvar i toppen av grodden. Bäst är dessa groddar när groddbladen hunnit utvecklas och bli gröna. Då smakar de mycket milt och kan ätas ensamma eller i blandningar.

 

Kryddgroddar

Exempel på växter vars frön kan ge smakrika, kryddiga groddar är rucola, rädisa, smörgåskrasse (kryddkrassing) och vitlök.

Linsgroddar (Lens culinaris)

Både röda och gröna linser kan groddas. Smaken på groddarna är ganska neutral, de används oftast i blandningar.

Solrosskott (Heliantus annuus)

Solrosfrön som groddas och får utveckla skott blir gröna, krispiga och har en fyllig smak. De används på samma sätt som andra groddar.

Ärtskott (Pisum sativum)

Ärtskott kommer från plantor av sockerärta som tagits fram för detta speciella användningsområde. Toppskotten skördas när de blivit cirka 10 cm långa. Då bildas nya sidoskott som kan skördas när de blivit tillräckligt stora. Ärtskotten smakar som sockerärta och är goda och vackra i sallader och andra kalla rätter.

Faktaruta

Senast uppdaterad (2010-12-17 10:19)