Rabarber

Rheum rhabarbarum

foto: freedigitalphotos.net

Rabarber är en flerårig ört med en kraftig rotstock som varje år utvecklar nya, stora blad på stjälkar som efter hand blir kraftiga. Blommorna utvecklas på en egen stängel som kan bli upp till 2 m hög. Det man äter på rabarbern är de bladstjälkar som kommer upp först. Stjälkar som fått växa sig stora och grova blir träiga och mindre smakliga. Täcks rabarbern över på våren blir de första bladstjälkarna ljust gulröda och späda med små, gulgröna blad. De brukar kallas glasrabarber. Rabarberstjälkar har en frisk och syrlig smak och passar bra till kompott, kräm och paj.

Rabarber kommer ursprungligen från områdena längs floden Volga i Ryssland. Uppteckningar om odling i Italien och England finns från 1600-talet. I början användes rabarber som medicinalväxt, från 1800-talet och framåt har den använts i matlagning. Rabarber har odlats i svenska hemträdgårdar sedan slutat av 1800-talet.

Faktaruta

Näringsvärden per 100 g färsk grönsak:

fibrer 1,4 g
energi 80 kJ/19 kcl
kolhydrater 2,7 g
fett 0,2 g
C-vitamin 13 mg
järn 0,3 mg
vatten 94 g

Användning: Rabarber kan användas i kompott, kräm och pajer. Det går också bra att koka saft och marmelad på rabarber. Citrusväxter, vanilj, kanel och ingefära förhöjer smaken.

Försäljningsperiod: Hela året, svensk och import från Holland.

Hållbarhet och förvaring: 20 dagar vid 0°C och cirka 3 dagar vid 20°C. Vid förvaring utan kyla kan hållbarheten förlängas om rabarbern förpackas i plast. Bäst förvaras rabarber vid 0°C och 95–100 % relativ fuktighet. Rabarber går bra att frysa.

Känslighet: Rabarber är värmekänslig och mycket känslig för uttorkning men inte känslig för vare sig etylen eller kylskador. Producerar inte etylen.

Typiska fel: Uttorkning, fläckar av röta, mekaniska skador.

Senast uppdaterad (2009-10-15 07:19)