Sveriges Lantbruksuniversitet Umeå Universitet Lunds Univeristet Göteborgs Universitet Örebro Universitet Linnéuniversitetet Chalmers Högskolan Kristianstad Livsmedelsföretagen  Livsmedelsverket Lantbrukarnas Riksförbund Svensk Dagligvaruhandel Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare 
Kontakta oss   Sajtkarta
 


Oljeväxter

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDFSkriv utSkicka sidan

Växter med ett högt innehåll av fett används för att utvinna olja. Sådana växter kallas oljeväxter. Botaniskt sett är oljeväxter ingen enhetlig grupp. Arter från flera olika växtfamiljer ingår. Här på LivsmedelsSverige hittar du exempel på några av de viktigaste oljeväxterna, för utvinning av olje- och fettråvaror till livsmedel, exempelvis matolja och margarin. Som regel utvinns fettet ur växternas frukter och frön.

Gula rapsfält
foto: freedigitalphotos.net
Solrosodling
foto: freedigitalphotos.net
Kakao på gren
foto:Rättvisemärkt

Fett är en viktig komponent i kosten. Den svenska och nordiska kostrekommendationen säger att ungefär 30 procent av det dagliga energiintaget ska komma från fett, både mättat och omättat. Vegetabiliskt fett innehåller främst omättade fettsyror (kokosfett undantaget). Vegetabiliska fetter har därför en given plats i kosten.

Det pågår diskussioner om den hälsomässigt bästa kombinationen av fettsyror; det vill säga vilka proportioner av mättat och omättat fett som är bäst med tanke på bland annat hjärt- kärlsjukdomar. Det finns inga helt entydiga svar, men den officiella rekommendationen i Sverige är att intaget av fleromättade fettsyror ska motsvara 5–10 % av det dagliga energiintaget. De flesta äter mindre omättat fett än så.

Vissa av de vegetabiliska oljorna har särskilt höga halter av de livsnödvändiga fettsyrorna linolsyra (omega-6) och linolensyra (omega-3). Det är fettsyror kroppen inte själv kan tillverka och som vi därför måste äta. Safflor-, sesam- och solrosolja är exempel på oljor som innehåller mycket linolsyra. Rapsolja innehåller både linol- och linolensyra.

Vegetabiliskt fett säljs främst som matolja och margarin. Fett är en bra smakbärare och därför viktig för matens smak, men även för konsistensen. Matolja ska ha neutral lukt och smak och inte vara grumlig. Olja till dressingar och majonnäs ska ha hög halt av de omättade fettsyrorna, medan olja med lägre halter av omättade fettsyror passar bättre för stekning, bakning och fritering.

Margarin är en blandning av olika fetter och syrad skummjölk, vatten, salt, vitaminer, lecitin och aromämnen. Det finns många typer av margarin, med varierande sammansättning och skilda egenskaper. Flytande margarin innehåller högre halter av omättade fettsyror.

Smaken på vegetabiliska fetter kan försämras om fettet oxiderar – härsknar. Ljus, lufttillförsel och värme påskyndar härskning. Det är därför viktigt att förvara olja mörkt, svalt och med tättslutande lock. Hårt margarin förvaras lämpligen kylskåpskallt, väl förpackat.

Faktaruta

Fettutvinning från oljeväxter sker i tre steg: Förbehandling, pressning och extraktion. Under förbehandlingen fuktas (vid behov), sönderdelas och värms råvaran. Därefter pressas materialet och två fraktioner erhålls; pressolja och pressmassa. Pressmassan kan innehålla 5–18 procent fett. För att komma åt – extrahera – ytterligare fett ur pressmassan används organiska lösningsmedel. Det som sedan blir över, presskakorna, torkas och kan användas som djurfoder.

Pressoljan kan innehålla olika föroreningar. Föroreningarna avlägsnas med hjälp av olika reningsprocesser, till exempel filtrering, centrifugering, tvättning och destillering.

Pressoljan är ofta flytande vid rumstemperatur. Oljan kan härdas så att den blir fast också i rumstemperatur. Det sker i en process där vätgas tillförs under inverkan av en katalysator.

Senast uppdaterad (2009-10-15 07:49)