Råg

Secale cereale

foto:
Ulf Andersson, Lantmännen

Råg är en drygt meterhög stråväxt med platta, blågröna och sträva blad. Axet är långsmalt och börjar luta när spannmålskärnorna ökar i vikt och volym. Småaxen sitter i två rader och har borst. Alla småax har lika långa borst, till skillnad från korn där de nedre axens borst är längre än de övriga. Både höst- och vårformer finns i odling. Rågkärnan är långsträckt och växlar i färg. Råg odlas främst i Nordeuropa och används mest till brödsäd.

Det är en ganska ung kulturväxt som troligen härstammar från en vild släkting som finns i Mindre Asien. Antikens greker och romare kände till råg, men odlade det inte i någon stor utsträckning. Det finns belägg för att råg odlats i Sydsverige från omkring 1000-talet. I övriga Sverige ökade rågodlingen under medeltiden och under senmedeltid kom ett stort uppsving. Expansionen fortsatte till mitten av 1800-talet då en tredjedel av all odlad spannmål var råg. Sedan dess har rågodlingen minskat kraftigt.

Faktaruta

Näringsvärden per 100 g rågmjöl (fullkorn):

fibrer 13,6 g
energi 1 364 kJ/326 kcal
protein 8,2 g
kolhydrater 60,2 g
fett 2,5 g
E-vitamin 0,8 mg
vitamin B6 0,35 mg
järn 3,3 mg
vatten 14 g

Användning: Råg används till rågmjöl och rågflingor. Rågflingor görs av rågkorn som ångbehandlats och pressats till flingor. Flingorna kan användas i matbröd, gröt och müsli. Rent rågmjöl är alltid ett fullkornsmjöl, det är nästan omöjligt att med siktning skilja på kli- grodd- och kärndelar. Men mjölet kan malas grovt eller fint. Allra mest används rågmjöl inom knäckebrödsindustrin. Bröd som bakas på rågmjöl blir mörkt och får en kraftig rågsmak.

Rågsikt är ett siktat mjöl som till 60 procent består av vetemjöl och till 40 procent av rågmjöl. Rågsikt används mest till limpor och hålkakor och ger ett saftigt och hållbart bröd.

Senast uppdaterad (2009-10-15 08:40)