Champinjon/Portabella
Agaricus bisporus/Agaricus bisporus var. avellaneus
Champinjoner växer vilda i skog och mark över stora delar av världen. De tillhör familjen skivlingar och ett släkte med över 100 arter, varav ett 30-tal växer i Sverige. Ängschampinjon, skogschampinjon och snöbollschampinjon är exempel på i Sverige vilda champinjonarter.
De flesta champinjoner är ätliga, men några är lätt giftiga. Utmärkande för champinjoner är att foten har en ring, fotbasen är rak eller uppsvälld men har aldrig en ”strumpa”, vilket den giftiga förväxlingsarten vit flugsvamp har. Hatt och fot är de ätliga delarna av champinjonen. Den har en mild och fin smak.
Ett stort antal förädlade sorter odlas. I handeln säljs framförallt odlade, helt vita trädgårdschampinjoner (Agaricus bisporus) med stora hattar som inte är öppna. Portabella (Agaricus bisporus var. avellaneus) är en brun variant av trädgårdschampinjonen. Den kommer ursprungligen från Italien och brukar säljas utvuxen, det vill säga med öppen hatt som brukar vara 10–12 cm i diameter. Portabella har fylligare smak än den vita trädgårdschampionen. Köttet är fast och torrt och förlorar inte lika mycket vätska vid tillagning. Portabella har en stor marknad i USA där den äts tillagad. Den odlas även i Sverige. Det finns många andra champinjonarter, bland annat brun vägchampinjon (Agaricus bitorquis) som också är populär.
FaktarutaNäringsvärde per 100 g färsk svamp:
- fibrer 1,3 g
- energi 111 kJ/26 kcal
- protein 2,5 g
- kolhydrat 2,9 g
- fett 0,2 g
- C-vitamin 5 mg
- järn 0,33 mg
- kalium 389 mg
- vatten 92,2 g
Användning: Champinjoner kan ätas råa, i sallad, som dip och på grönsaksfat. De kan också marineras, smörstekas och användas i stuvning, sås eller soppa. Ofta räcker det att man borstar av champinjonerna litet innan de tillreds.
Försäljningsperiod: Hela året. Svenska och import från Europa, främst Nederländerna.
Hållbarhet och förvaring: 7 dygn vid 0°C och cirka 1 dygn vid 20°C. Bäst förvaras champinjoner vid 0°C och 95–100 % relativ fuktighet.
Känslighet: Champinjoner är mycket känsliga för värme och uttorkning, men inte känsliga för etylen och kylskador. Producerar etylen.
Typiska fel: Bakteriefläckar, uttorkning, brunfärgning, mycelier, smutsiga, öppna hattar.
Senast uppdaterad (2010-10-08 12:48)
