Mandel
Prunus dulcis
Mandelträdet är ett cirka 6 m högt träd som blommar med vita blommor på bar kvist. Sedan slår bladen ut, de är ljusgröna och lansettlika. Frukten som utvecklas efter blomningen är grågrön, tillplattad i formen och täckt med mjuka hår. Stenen, eller kärnan där mandeln finns, har ett hårt, ljusbrunt skal med små hål. Själva mandeln är ljusgul och omgiven av en tunn, brun hinna. Det finns flera olika sorters mandel i odling: sötmandel, bittermandel och krakmandel. Krakmandelns skal är så skört att man kan knäcka det med fingrarna. Bittermandel innehåller amygdalin som ombildas till det giftiga ämnet blåsyra då man tuggar mandeln. Bittermandel är ofta mindre och gråare än sötmandel.
Arten hör hemma i Nordafrika och västra Asien. Den odlas i bland annat medelhavsområdet, men också i andra subtropiska områden, till exempel i Kina, Japan, Kalifornien och Södra Afrika. Spanien och Italien är de största producentländerna.
Redan de gamla grekerna bedrev mandelodling, med både söt- och bittermandel. Bägge användes som medicin.
FaktarutaNäringsvärden per 100 g torkad sötmandel:
- fibrer 7,2 g
- energi 2 549 kJ/609 kcal
- kolhydrater 13,4 g
- fett 52 g
- C-vitamin 0 mg
- järn 5,2 mg
- protein 20 g
- vatten 4,4 g
Användning: Sötmandel används bland annat i godis, bakverk och vegetariska rätter. Vill man ta bort den bruna hinnan innan användning kan man skålla mandeln. Bittermandel används i bakverk, desserter och liknande för att framhäva mandelsmaken. Som regel används högst 1–2 bittermandlar åt gången.
Försäljningsperiod: Hela året. Import från bland annat Sydeuropa.
Hållbarhet och förvaring: Mandel bör förvaras vid 0–4°C. Bäst förvaras den vid 0° och 65–75 % relativ fuktighet, hållbarheten är då 10–12 månader.
Känslighet: Mandlar är inte särskilt känsliga för värme, uttorkning och kylskador och inte alls känsliga för etylen. Producerar inte etylen.
Senast uppdaterad (2011-01-27 13:12)
