Miljöhänsyn

Miljöarbetet kring fisk och fiske handlar om att skapa ett hållbart fiske. Fisk är en råvara som finns lokalt, men hanteringen av den gör att transporterna ofta blir långa. Dagens fiske arbetar med effektivare fångstredskap och allt större fartyg. Det har resulterat att många arter riskerar att bli utfiskade. När bestånden blir för små måste fisket begränsas.

Ett hållbart fiske kännetecknas av:

Säkra fiskemetoder. Det innebär att man använder redskap som inte skapar för stora så kallade bifångster av småfisk och arter som man inte vill ha i fångsten. Redskapen får inte skada andra marina djur eller förstöra bottnarna.

Hållbara bestånd. Fisket måste ske i en sådan omfattning att fiskbestånden är långsiktigt hållbara. Fångsterna får inte vara större än att fiskarna kan reproducera samma mängd fisk.

Spårbarhet. Det innebär att fiskefartygen ska kunna ange var fisken är fångad och det är ur enbart godkända bestånd.

Vattenbruket och särskilt fiskodling i kassar har kritiserats för att förorena vattnen genom en koncentration av avföring och foderrester runt fiskkassarna. Dessutom krävs det en större mängd foderfisk för att producera en mindre mängd odlad fisk, vilket kan kritiseras ur miljösynvinkel.

Världsnaturfonden (WWF) ger ut en fiskguide med en ”grön” lista för de arter som inte hotas av överfiske och som fångas på ett bra sätt. Den ”röda” listan tar upp de arter man bör undvika att köpa eller använda. Det finns även en ”gul” lista med fisk och skaldjur, som inte är direkt hotade, men där utvecklingen är oroande.

Märkning av fisk

KRAV och MSC- märkt fisk uppfyller vissa särskilda krav på att fisket ska vara uthålligt. Till exempel finns speciella regler för vilka sorters fiskeredskap som får användas. Man får enbart fiska med redskap som minimerar risken för att få upp fisk av fel storlek eller fel sorts fisk. Även andra regler om fiskebåtarnas miljöanpassning, spårbarhet och hållbart bestånd ingår också i märkningarna.

Senast uppdaterad (2011-02-02 16:05)