Historia

 

Sydostasiens röda djungelhöna anses vara ursprunget till dagens värphöns. Det finns bevis för att tamhöns användes i Persien tvåtusen år före Kristus. Då höll man hönsen för nöjes skull eftersom tuppfäktningar var populärt.

Ägget är unikt med sin koncentration av näring och har genom historien varit en symbol för fruktsamhet. I etruskiska gravar har man till exempel avbildat de döda med ett ägg i handen som symbol för pånyttfödelse.

Traditionen att äta ägg till påsk har sannolikt sin grund i de hedniska offerriterna under vikingatiden. Med vårens ankomst firade man pånyttfödelse genom att offra och äta ägg. Då ordnades stora äggkalas med ägglekar och målade ägg, traditioner som lever kvar än idag.

Under medeltiden i Sverige spelade hönsen stor betydelse i hushållen och man betalde även skatt med ägg. De flesta lantgårdar hade höns för husbehov och hönsen rörde sig fritt utomhus. I klosterträdgårdarna och på kungsgårdarna utvecklades hönshållningen på 1500-talet.

Det var först på 1800-talet som avelsarbetet kom igång och rashöns importerades till Sverige.

När ägg blev en handelsvara under 1800-talet hölls hönsen frigående på traditionellt sätt. När man sedan gav sig till att ha större hönsflockar under tidiga 1900-talet började man istället att hålla hönsen inomhus på golv med ströbädd.

När efterfrågan på ägg ökade utvecklades en mer effektiv produktion, där hönsen hölls i burar. Efter kritik mot burarnas utformning, infördes under 2004 nya regler som innebär att det ska finnas sittpinne, sandbad och värprede i burarna.

Senast uppdaterad (2011-02-02 11:31)