Från kalv till ko

I dagligt tal kallas alla nötkreatur för kor, men ett nyfött nötkreatur är ingen ko utan en kalv, antingen en tjurkalv eller en kvigkalv. Under det andra levnadsåret blir kvigkalven en kviga och är det tills den kalvat. Först då är det en ko.

Den första kalvningen sker normalt då kvigan är drygt två år. Sedan kalvar en mjölkko en gång per år. Direkt efter kalvningen kommer den så kallade råmjölken, som är extra energirik och avsedd för kalven.

Råmjölken levereras inte till mejeriet, eftersom den inte får blandas med annan mjölk på grund av sin speciella sammansättning. Däremot har råmjölk använts i självhushållet till olika traditionella maträtter som till exempel kalvdans.

Mjölkkor är avlade för att producera ungefär 10 gånger så mycket mjölk än vad kalven behöver för hela dess uppväxt. Korna producerar mjölk under 300 dagar efter kalvningen – vilket är den så kallade laktationsperioden.

Inför nästa kalvning förbereder sig kon genom att inte mjölka under två månader – den så kallade sinperioden.

En ko går dräktig i nio månader och insemineras alltså tre månader efter kalvningen. En normal mjölkko föder tre kalvar under sin livstid och blir ungefär fem år. Vissa kor kan dock vara produktiva i ytterligare några år.

Senast uppdaterad (2010-10-22 09:43)