Integrerad, ekologisk och småskalig produktion

Det finns olika produktionssystem i jordbruket. I det vanliga jordbruket används hjälpmedel som handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel, vilket också gäller den integrerade produktionen, IP. I det ekologiska produktionssystemet används inte varse sig handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel utan man tillför jorden näring genom stallgödsel och genom att odla kvävefixerande växter. Problem med insekter och mögel försöker man komma åt till exempel genom att ha bra växtföljer och använda resistenta sorter. Det finns 3000 ekologiska företag i Sverige och upp mot 20 procent av den totala åkerarealen odlas ekologiskt.

Den småskaliga produktionen är inte lika väldefinierad. Det handlar i de flesta fall om mindre lantbruk, men den viktigaste gemensamma nämnaren är att livsmedelsråvarorna säljs med en tydlig lokal identitet. Gårdens namn eller eventuellt den samarbetsorganisation som gården ingår i är ofta också ett varumärke. Några exempel är Kaprifolkött, Gröna hagars kött, Emåmejeriet och Bredsjö Mjölkfår med tillverkning av fårost. Produkterna kan avsättas på en lokal marknad, regional marknad eller till och med gå på export, fortfarande med en tydlig geografisk avsändare.

Det finns uppskattningsvis 5000 småskaliga livsmedelsföretag i Sverige. En del av dem är jordbruksbaserade företag som har en småskalig förädling på gården och kanske också en gårdsbutik. Andra småskaliga företag har sin bas i livsmedelsindustrin och köper in lokala produkter från utvalda gårdar för sin produktion, exempel är Boxholms mejeri, Siljans Chark och Höglands kött.

Gemensamma mål för de olika produktionssystemen

Det görs mycket i alla leden i livsmedelskedjan för att produktionen ska bli resurseffektivare och miljövänligare. Man försöker använda mer av förnyelsebara energikällor och energisnåla processer mot bakgrund av att jordbruket står för en stor del av energianvändningen och utsläpp av klimatgaser. En strävan efter uthålliga produktionssystem är självklar för de flesta lantbruksföretag. Med uthålliga produktionssystem menar man att produktionen ska vara miljövänlig och resurseffektiv, bra för de anställda och ge ekonomisk avkastning. De övergripande målen för produktionen är desamma för såväl konventionell som ekologisk produktion.

För att kunna garantera konsumenterna säkra och miljövänliga livsmedel använder producenterna olika kontrollsystem som också gör det möjligt att märka produkterna med till exempel ”Svenskt Sigill” ,  ”KRAV” eller med Demeter-märket. ”Svenskt Sigill” bygger på ett system för integrerad produktion och ”KRAV” på ekologisk produktion. Bakom Demeter står det biodynamiska produktionssystemet. För att få använda Demeter-märket krävs inte bara att produktionen är ekologisk utan också att man använder biodynamiska preparat av olika slag för att som biodynamikerna ser det, höja kvaliteten på produkterna ytterligare. Certifiering innebär att, av staten, godkända organisationer kontrollerar att producenterna följer regelsystemen.

Svenskt Sigill lanserades som märke på konsumentprodukter i slutet av 1990-talet. Idag finns märket på bland annat gryner, bröd, frukt, potatis mejeriprodukter och olika köttvaror. För att märket ska få användas krävs till exempel att inte genmodifierade organismer används, att vissa kemiska bekämpningsmedel inte får användas trots att de är tillåtna enligt lagstiftningen och att produkterna är producerade i Sverige.

Grönsaksodling

Många grönsaker odlas enligt IP-konceptet. IP-odlat marknadsförs inte direkt till konsument men är vanligt i svensk grönsaksodling idag. Huvudmålsättingen för IP är att minimera användningen av energi, handelsgödsel och kemiska medel men ändå få en bra skörd. Alla odlingsåtgärder dokumenteras så att odlare och rådgivare kan gå tillbaka och dra erfarenheter av olika insatser. IP-certifiering är ett krav för att få leverera till många uppköpare. För att minimera behovet av kemisk bekämpning är odlarna extra noga med val av sorter, odlingsplats och gödsling.

Ekologisk odlade grönsaker förekommer också. I ekologisk odling används inte handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Man använder istället stallgödsel och andra organiska gödselmedel och bekämpar ogräs mekaniskt och för att klara av olika skadegörare använder man bland annat biologisk bekämpning. Skördarna från ekologisk odling blir mindre än från vanlig odling och man har svårare att få en jämn kvalitet på grönsakerna. Andelen ekologisk produktion på friland är omkring 10 procent och i växthus några få procent.

Det finns mer att läsa om de olika produktionssystemen och miljöpåverkan i avsnitten som beskriver odlingen av olika grödor.

Senast uppdaterad (Fredag, 9 Oktober 2009 12:07)