Trender och tendenser

Vad kommer att hända inom jordbruket i framtiden? Vart går utvecklingen och vem styr?

Naturliga förutsättningar och klimatförändringar

De naturliga förutsättningarna för svenskt jordbruk är i många avseenden bra. Bördig mark, bra tillgång på vatten och en ren miljö är några av dem. Våra kalla vintrar är positiva i den bemärkelsen att många skadedjur inte kan överleva och därmed blir sjukdomstrycket på växter och djur mindre än i varmare länder. Vi kan därmed klara oss med en mindre användning av kemiska bekämpningsmedel och djurmediciner. Troligt är dock att klimatet är på väg att bli varmare och därmed förlängs odlingssäsongen och vi kan odla värmekänsligare växter, samtidigt som ogräs, insekter och exempelvis bakterier kan orsaka nya problem.

Råvarutillgång, internationella priser och politik

Andra viktiga förutsättningar för jordbruksproduktionen är priserna på insatsmedel och produkter. När oljepriset stiger blir drivmedlen i jordbruket dyrare liksom till exempel foder och gödselmedel. Världsmarknadspriserna för såväl insatsmedel som produkter styr vad som produceras. Om skörden i världen blir ovanligt stor av till exempel spannmål sjunker priset och med viss eftersläpning minskar odlingen av spannmål. Genom EU:s marknadsåtgärder blir inte påverkan på den europeiska marknaden lika stor som den skulle varit utan skyddstullar, lagringsbidrag och exportbidrag. Diskussioner pågår inom frihandelsorganisationen WTO (World Trade Organisation) om att öka frihandeln för livsmedel, men många stora jordbruksproducerande länder vill behålla skyddstullarna, medan många utvecklingsländer vill ha ökad frihandel i världen.

Målet för EU:s jordbrukspolitik är att minska direktstöden och övergå till mer av landsbygdsstöd. Gårdsstödet ska således efter hand övergå till landsbygdsstöd i syfte att möta framtida problem för jordbruket. Det betyder att stöden för att minska utsläppen av klimatgaser ska öka, likaså stöden för produktion av förnyelsebar energi i jordbruket och stöden för att bevara den biologiska mångfalden. Landsbygdspolitiken ska också balansera den starka strukturförändring som sker inom mjölkproduktionen.

Nya tekniker och produktionssystem

Nya tekniker och produktionssystem kommer att fortsätta utvecklas. När det gäller växtförädling med hjälp av genteknik kommer säkerligen användningen att öka i betydelse för råvaruproduktionen i världen, även om motståndet mot denna teknik är stort i till exempel Sverige. Tillgången till nya grödor med stor avkastning kan betyda skillnaden mellan liv och död i många delar av världen.

För att förbättra effektiviteten vid gödsling och kemisk bekämpning kommer fler metoder i bruk som bättre anpassar doserna inom de enskilda fälten efter behoven i marken och hos grödan. Även nya maskiner för mekanisk ogräsbekämpning tas fram och nya biologiska bekämpningsmedel. Plöjningsfriodling kan också öka i omfattning i framtiden eftersom metoden kan spara både drivmedel och arbetstid.

Fler och bättre tekniska hjälpmedel i animalieproduktionen kommer också att påverka utvecklingen. Automatiska foderautomater och mjölkningsrobotar som gör att korna kan mjölkas oftare är ett par exempel. En mer teknikintensiv jordbruksproduktion kommer att känneteckna utvecklingen. Men även mer extensiva former av produktion kommer att öka i omfattning. Olika former av betesdjur som lever mer eller mindre utomhus året runt hör också framtiden till. Troligt är också att både den ekologiska och småskaliga livsmedelsproduktionen kommer att öka i omfattning i takt med att hälsa och miljö blir viktigare för konsumenterna.

Konsumenter – marknad - politik

Vilken betydelse för utvecklingen i jordbruket har konsumenternas val av produkter i butiker och på restauranger? Både politiker och företagare i hela livsmedelskedjan är lyhörda för konsumenternas åsikter. Under senare decennier har konsumenterna blivit mer miljö- och hälsointresserade. Vissa grupper av konsumenter väljer medvetet och systematiskt produkter som är producerade på ett visst sätt för att få en speciell kvalitet. Priset på varan är inte en lika stark faktor vid valet av mat som tidigare. Faktum kvarstår dock att när konsumenten väljer varor i butiken väger priset tungt, kanske inte alla dagar i veckan, men för många har fortfarande priset en stor betydelse.

Konsumenterna vill ha kvalitetsprodukter och gärna med svenskt ursprung

 

Både politiken och marknaden styr således utveckling, så även de naturliga förutsättningarna, råvarutillgången, skördeutfallet och inte minst utvecklingen av kunskap.

Senast uppdaterad (Torsdag, 22 Oktober 2009 12:20)