Utlandsägandet och exporten
Lantbrukskooperationen har en dominerande ställning inom mejeri-, kött-, bageri- och kvarnindustrin. Det största mejeriföretaget, Arla Foods, är dock numera utlandsägt efter samgåendet med danska MD Foods. Det samma gäller Scan som sedan 2007 ingår i den finska koncernen HK Scan. Även stora slakteriföretag som KLS i Kalmar och Ugglarps är nu utlandsägda.
Staten sålde är 2008 Vin & Sprit till det franska bolaget Pernod Ricard med det stora varumärket Absolut Vodka.
Utlandsägandet i livsmedelsindustrin har ökat från en relativt låg nivå före EU-medlemskapet 1995. Idag är det utländska ägandet lika högt som inom den övriga industrin, omkring 50 % av förädlingsvärdet. Det har skett dels genom utländska uppköp av svenska företag, dels genom att utlandsägda företag i vissa fall koncentrerat sin produktion för hela Norden till Sverige.
De utlandsägda företagens andel av exporten har kontinuerligt ökat under senare år och ligger nu på runt 45 procent för såväl hela industrin som livsmedelsindustrin, medan de utländska företagens sysselsättningsandel idag är något högre för livsmedelsindustrin än genomsnittligt för industrin, 36 procent jämfört med 33 procent (år 2002).
I samband med fusioner över gränserna och uppköp av svenska företag har även forskningen flyttat utomlands. Betydande delar av tidigare svensk livsmedelsforskning har till exempel flyttats till Danmark. Där har staten, i samarbete med industrin, satsat betydligt större medel på livsmedelsforskning än Sverige.
Stark exporttillväxt
EU-medlemskapet 1995 ändrade dramatiskt på detta förhållande. Samtidigt som livsmedelsindustrin fick tillgång till nya marknader blev konkurrensen både på hemma- och exportmarknaden betydligt tuffare. Såväl import som export av livsmedel har ökat.
Nu, fjorton år senare, kan konstateras att svensk livsmedelsindustri klarat sig bra i denna nya miljö. Den svenska livsmedelsexporten har under det senaste decenniet ökat snabbare än den totala varuexporten från industrin.
Från 1998 har livsmedelsexporten stigit med i genomsnitt 10 procent per år. Exporten fortsätter att öka och under de senaste fem åren har andelen av den totala varuexporten legat på mellan 3-4 procent. År 2008 tog livsmedelsexporten extra fart och ökade med 15 procent. Företagen förväntar sig att exporten fortsätter i positiv riktning trots lågkonjunkturen. Livsmedelssektorn brukar klara sig bra jämfört med andra industrisektorer i sämre tider, då konsumenternas behov av mat inte varierar så mycket med konjunkturen.
Livsmedelsexporten går i stort sett till samma länder som den totala varuexporten. Omkring 60 procent av exporten går till länder inom EU. Det största exportlandet är Danmark och därefter Norge och Finland. På fjärde plats kommer Tyskland och på femte USA.
Också för jordbruket har livsmedelsexporten en mycket stor betydelse. Livsmedelsindustrin köper in och förädlar cirka 70 procent av jordbrukets produkter. En ökad export av förädlade livsmedel ger därmed en ökad avsättning också av svenska jordbruksvaror.
Även importen av livsmedel ökar och importen är nästan dubbelt så stor som exporten. I vår statistikdel finns tabeller som visar exportens och importens omfattning sen början av 1990-talet.
Förädlade produkter ökar mest
Jordbruksvaror exporterades för drygt 15 miljarder kronor per år. Exporten av dessa produkter är relativt stabil och innefattar en del levande djur samt icke förädlade livsmedel. Volymen påverkas bland annat av väder och skördeutfall.
Förädlade livsmedel utgjorde 31 miljarder kronor eller 60 procent av den totala livsmedelsexporten på nästan 50 miljarder kronor år 2008, en ökning med 3,5 miljarder från föregående år.
Importen av förädlade livsmedel ligger på drygt 50 miljarder kronor. De största importgrupperna är kött, vilt och fågel, som nummer två fisk- och skaldjursprodukter och på tredje plats kommer importen av drycker där särskilt importen av vin är omfattande.
Senast uppdaterad (Tisdag, 8 December 2009 12:17)
