Maten i sig själv, men också det som händer i livsmedelskedjan betyder mycket både för dig som enskild konsument och för samhällsutvecklingen i sin helhet. Mat handlar bland annat om traditioner, njutning, hälsa, och privatekonomi. Men mat handlar också om affärsutveckling, arbetstillfällen, miljöpåverkan och samhällsekonomin både i nationella och internationella perspektiv. Mycket har förändrats i livsmedelskedjan under årens lopp. Storleksrationalisering och globalisering är två stora utvecklingslinjer sedan 1950-talet. Nu präglas utvecklingen bland annat av människors stora intresse för matlagning och matens betydelse för den personliga hälsan och för miljön.
Odling och uppfödning
foto:Jann Lipka, Svensk Mjölk
Det första ledet i kedjan omfattar jordbruk, trädgårdsbruk, vattenbruk och fiske. Renskötsel, jakt och insamling av vilda bär och svamp räknas också dit. Många produkter från jordbruk och trädgård är färdiga livsmedel och förädlas inte i industrin, däremot behöver de förpackas, transporteras och lagerhållas. Det gäller till exempel frukt, grönsaker och rotfrukter. Odlingen och uppfödningen, det vill säga råvaruproduktionen sker på olika sätt och enligt olika koncept. Integrerad produktion, ekologisk och småskalig är några exempel.
Förädling
Förädlingsledet består i huvudsak av livsmedelsindustrier – både stora och små – som är spridda över hela landet. De största delbranscherna är bageriindustri, slakt- och charkföretag och mejerier. Det finns drygt 3000 livsmedelsindustrier i landet och antalet ökar, men antalet anställda i industrin minskar. Livsmedelsindustrin är den fjärde största industribranschen i Sverige, både sett till antal anställda och omsättning. Störst är transportmedelsindustrin och därefter kommer maskinindustrin och elektroindustrin.
Distribution och handel
foto:Björn Larsson
Handelsledet innefattar grossister, lagercentraler och butiker. Det finns cirka 6000 livsmedelsbutiker i landet och de flesta ingår i någon av de stora detaljhandelskedjorna: ICA, COOP och Axfood. I handelsledet arbetar över 100 000 personer. En del butiker riktar in sig på lågprisprodukter. De har ofta ett begränsat utbud av produkter, men relativt låga priser. Lidl, Netto och CityGross är exempel på lågpriskedjor. Andra butikskedjor profilerar sig till exempel genom att erbjuda unika kvalitetsprodukter eller ha långa öppettider.
Konsumtion
foto:Pauli Lönnroth
Mjölkfrämjandet
I konsumtionsledet ingår offentliga och privata restauranger, och vår egen tillagning och förtäring av mat hemma. Antalet privata restauranger är över 20 000 och dit räknas allt från gatukök till stora hotellmatsalar. Till de offentliga köken räknas bland annat skolmaten och maten på sjukhus. De offentliga köken är cirka 10 000 till antalet. I hemmet lagas mycket mat och det finns nästan 4 miljoner hushåll i Sverige. En växande andel består av enbart en person, ensamhushåll.
I vår statistikdel finns tabeller som visar hur många som arbetar i de olika leden i livsmedelskedjan, omsättningen och antalet arbetsplatser.
Senast uppdaterad (Torsdag, 22 Oktober 2009 11:29)
