Veckans fråga
Grundregeln är att ser det bra ut och smakar bra så är det inget problem med sylt och liknande även om den förvarats länge. Det betyder att ser man någon tillväxt av mögel eller liknande så ska man inte äta sylten. (Detta gäller förstås även om man inte förvarat sylten längre tid.)
Även om det ser bra ut, sker lite små förändringar efter hand. Kemiskt kan man tänka sig att det sker en viss oxidation, att vissa ämnen förändras, t ex att färgen blir mera rödbrun än röd och att känsliga vitaminer som vitamin C minskar efter så lång tid. Men då smakar det också lite annorlunda. Har man lyckats utestänga syret så blir förlusterna små.
Ingela Hallberg
Senast uppdaterad (Tisdag, 30 November 1999 01:00)
Lokalproducerad mat, Regional mat, småskalig mat....begreppen är många. Den gemensamma nämnaren för denna typ av mat är att man lyfter fram VAR den har producerats, t.ex. på vilken gård eller i vilket landskap. Producenterna ger det som information till konsumenterna och använder det i marknadsföringen, på det sättet får maten en lokal eller regional identitet. Vi har en speciell projektsida för frågor om lokal och regional mat, och på den sidan finns fakta om hur begreppen definieras. Det är svårt att sätta en exakt gräns i kilometer, men inom "Bondens Egen Marknad" brukar man ange 25 mil som den radie som maten ska produceras och konsumeras inom. Här kan du läsa om definitionerna av begreppen.
Senast uppdaterad (Tisdag, 30 November 1999 01:00)
Nej, kött innehåller inte all näring vi behöver. Kroppen behöver ett 50-tal olika näringsämnen som protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. I kött finns gott om protein och bland annat flera viktiga mineraler och vitaminer som järn, selen, D- och B-vitamin. Däremot innehåller inte kött exempelvis kolhydrater eller C-vitamin.
För att få i oss den näring vi behöver är det bäst att äta varierat, det vill säga välja mat från alla livsmedelsgrupper. Till hjälp finns Livsmedelsverkets kostråd, de finns att läsa på Livsmedelsverkets hemsida och där finns också "Livsmedelsdatabasen" som är sökbar för olika livsmedel och anger vad de innehåller.
Ingela Hallberg, LivsmedelsSverige
Senast uppdaterad (Fredag, 8 Januari 2010 12:23)
Namnet fick maträtten vid nyår 1929, innan dess kallades den helt enkelt Ansjovislåda eller Ansjovisrätt à la Irma. Det var en dam som skulle bjuda sina väninnor på maträtten och tyckte den behövde ett bättre namn. Hon döpte den helt enkel efter en film som var populär och hade samma namn som maträtten fick. Detta och mycket mer kan man läsa i Jan-Öjvind Swahns "Mathistorisk uppslagsbok".
Ingela Hallberg, LivsmedelsSverige
Senast uppdaterad (Tisdag, 30 November 1999 01:00)
Senast uppdaterad (Söndag, 6 December 2009 19:19)
Fler artiklar...
JPAGE_CURRENT_OF_TOTAL
