Sveriges Lantbruksuniversitet Uppsala Universitet Umeå Universitet Lunds Univeristet Göteborgs Universitet Örebro Universitet Linnéuniversitetet Chalmers Högskolan Kristianstad Livsmedelsföretagen  Livsmedelsverket Lantbrukarnas Riksförbund Svensk Dagligvaruhandel Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare 
Kontakta oss   Sajtkarta


Uppfödning och specialisering

Uppfödning och specialisering

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | Skicka sidan

Uppfödningen av grisar kan, grovt förenklat, bedrivas i tre olika former:

  • Uppfödning av avelsdjur (suggor och galtar). Man föder upp renrasiga grisar och korsningsgrisar för att man sedan ska kunna använda dem som föräldrar till smågrisar och slaktsvin.
  • Produktion av smågrisar (se bild 1 och 3). Här har man ett antal suggor som man låter grisa ett par gånger per år och smågrisarna föder man upp till slaktsvin eller säljer dem när de är avvanda.
  • Produktion av slaktsvin (se bild 2). Smågrisar föds upp till stora slaktsvin. Smågrisarna kommer antingen från egen gård eller köps in när de är avvanda.

 

Ibland har man en kombination av de olika uppfödnings- och produktionsformerna på samma gård.
Bild 1. Sugga som diar små griskultingar
Bild 1
En svensk gris växer till en vikt på ca 115 kg på mindre än ett halvår. Det motsvarar en slaktvikt runt 90 kg. Slaktvikten är den del av djuret som kommer till nytta. Slaktvikten för svin är hela 75 procent medan den för nötkreatur är cirka 50 procent av den levande vikten.
Bild 2. Slaktsvin sin box
Bild 2.

De runt tre miljoner grisar som slaktas varje år kommer från cirka 1500 uppfödare. 1995 fanns det 7000 uppfödare, så effektiviseringen och förenklingen av grisuppfödningen och produktionen har gått fort. Idag står 20 procent av antalet uppfödare för 80 procent av produktionen.

Produktionen är i genomsnitt ca 2000 grisar per uppfödare och år. Eftersom grisarna slaktas vid 6 – 7 månaders ålder är det dock färre grisar än så som finns samtidigt på gården.

 

grisar_i_rad
bild 3
En medelstor uppfödare har 600 – 800 platser. Produktionen är oftast storskalig med en långt gången mekanisering för att vara rationell. Av konsumenterna kan den uppfattas som en ”djurfabrik”, men djurhållningen följer strikta regler för djurskydd, avel och foder. Svenska grisar har bland de bästa villkoren i världen, samtidigt som de svenska grisuppfödarna tillhör de mest effektiva.

De allra flesta grisar föds upp inomhus i stallar. Undantag är den produktion som följer KRAV:s regelverk för ekologisk produktion. Då får grisarna vara ute en del av sitt liv.

 

2009-03-26 11:10