Intervjuer med yrkesaktiva

Andreas Vassiliou
Yrke: Egenföretagare
Utbildning: Gastronomiprogrammet, Högskolan i Kristianstad

---

Andreas Vassiliou går tredje terminen på Gastronomiprogrammet. Dit kom han via Hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet och arbetet som kock. Tidigare har han bland annat jobbat hos Mat-Niklas i Helsingborg och Stockholm – och på Ostindienfararen Götheborg.

– Ja, det är lite ovanligt, säger han och skrattar.

Han tillägger att matlagningen på Götheborg mer handlade om att utfodra många snabbt än om att skapa gastronomimat.

Desto mer sådant blir det på Gastronomiprogrammet på Högskolan Kristianstad. Ett program som tilltalade Andreas eftersom han ville jobba med mat på annat sätt än enbart som kock.

– En dag tänkte jag att det verkade dags att gå vidare, jag var trött på att röra i grytorna, kan man säga. Det som lockade med Gastronomiprogrammet var att man kan hålla på med mat på ett annat plan, att man ser på helhetsupplevelsen kring mat. Att man också lär sig om saker som produktutveckling, som är väldigt spännande.

Gastronomiprogrammet, som leder fram till en kandidatexamen i mat- och måltidskunskap, kan öppna upp för många olika typer av yrken. Det ser Andreas som både positivt och negativt.

– Man kan säga att man lär sig allt kring en måltid. Vad som händer med maten från jord till bord. Det är väldigt brett. På ett sätt skulle det vara skönt att veta att ”det här blir jag, det här ska jag jobba med”, men samtidigt är det skönt att ta den här tiden och ordentligt kunna tänka på vad man vill göra. Man kan ju bli allt från matkonsult till konceptutvecklare.

För Andreas är det mest betydande med utbildningen att helheten är bra.

– Men också att ha gått på högskola. Inom den här branschen innebär det att man kan ta sig mycket längre.

Hittills är han mycket nöjd med sin tid på Högskolan Kristianstad.

– Generellt är utbildningen väldigt bra. Vi har stabila lärare och fina lokaler. Jag gillar att utbildningen är tvärvetenskaplig, och att de blandar teori och praktik. Ett exempel på det är just produktutveckling.

Andreas har nu kommit halvvägs i sin utbildning. Vad han vill jobba med efter sin examen är han inte helt säker på.

– Första tanken när jag sökte var att jag skulle jobba med antingen produktutveckling eller med ett eget företag, ha en egen restaurang. Det fanns mycket bra på den här utbildningen som man kan ha nytta av, till exempel ekonomi och ledarskap.

Nu har Andreas nyligen startat en egen firma vid sidan av studierna, och hoppas på att kunna jobba vidare med den när tiden på Högskolan Kristianstad är över.

– Jag har startat ett företag med två tjejer i klassen. Tanken är att vi ska ta fram bra, tillsatsfri och lokalt förankrad färdigmat. Vi vill ändra bilden av att färdigmat alltid är något onyttigt, säger han.

Senast uppdaterad (Onsdag, 18 November 2009 21:18)

Åsa Elmvik
Ålder: 34 år
Yrke: Hem- och konsumentkunskapslärare
Utbildning: SV/SO -lärare 3,5 år
2 år KY-utb. Gastroprenör samt 40 p SÄL-utbildning

---

Varför valde du att utbilda dig till hem- och konsumentkunskapslärare?

Åsa började utbilda sig till SO/Svenska lärare 1992 och när hon var klar till årsskiftet 95/96 var det svårt att få tag i fast arbete. Hon hankade sig fram med hjälp av olika vikariat samtidigt som hon kände att hon inte trivdes riktigt med det arbete hon valt att utbilda sig till. Hon bestämde sig för att försöka satsa på det hon själv ville, vilket dels var att laga mat dels starta något eget. Hon började på en 2-årig KY-utbildning som hette Gastroprenör och syftade till att lära sig mer om matlagning och utveckla sina entreprenöregenskaper. Efter utbildningen fick hon arbete som kock, vilket hon upplevde som kul, men tufft. Så pass tufft att hon efter ett tag sökte och fick vikariat som hem- och konsumentkunskapslärare. Vid sidan om sin anställning började hon också att driva ett eget cateringföretag. När vikariatet var slut fick hon löfte om att få behålla jobbet under förutsättning att hon kompletterade det som skolan tyckte att hon saknade. Sagt och gjort med löfte om att få behålla sin anställning sökte hon och blev antagen till SÄL-utbildningen 2004 i Göteborg. Villkoret för att bli antagen till SÄL-utbildningen var just en anställning eftersom utbildningen är upplagd utifrån att man studerar halvtid och omsätter sina teoretiska kunskaper genom att arbeta halvtid.

Hur var utbildningen?

Just kopplingen till arbetet när hon gick på SÄL-utbildningen upplevde hon som oerhört positiv. Utbildningen har tagit lite längre tid än det från början var planerat då familjen utökats med ytterligare ett barn. Idag har hon 3 poäng kvar och beräknar att utbildningen skall vara slutförd i mars 2007.

Utbildning till hem- och konsumentkunskapslärare finns på flera orter i landet, bl.a. i Kristiansstad, i Umeå och Uppsala. Från lärarutbildningarna rekommenderas man att kombinera utbildningen till hk-lärare med lärare i något av de större ämnena i skolan, t.ex. matematik eller svenska. Det gör det lättare att få en tjänst och att passa in i planeringen på skolan.

Vad gör du på jobbet?

Hem- och konsumentkunskapslärare är idag väldigt nöjd med sitt arbete och tycker det är stimulerande och roligt att inspirera eleverna i detta ämne. Det är varierat och stimulerande, hon försöker också att få eleverna att bli medvetna konsumenter, föra in miljö och resurstänkande i undervisningen och arbetar utifrån måltiden som grund. Hem- och konsumentkunskapslärare tycker det är viktigt att hem- och konsumentkunskap är ett praktiskt ämne. Hon undervisar i åk 5, 8 och 9, och av sammanlagt 12 års undervisning i skolan så får barnen endast 3 veckors undervisning totalt i ämnet hem- och konsumentkunskap, vilket både hon och många av eleverna tycker är för lite. I årskurs 5 försöker hon väcka elevernas nyfikenhet och intresse för matlagning samt introducera sambandet mellan mat, miljö och hälsa. I årskurserna 8 och 9 handlar det om att fördjupa elevernas kunskaper i området och få dem att inse att deras val som konsumenter har betydelse.

Framtiden

Åsa berättar att det är stor brist på behöriga lärare, och exemplifierar med att hon snart ska gå på föräldraledighet och fortfarande har de inte fått någon behörig sökande till vikariatet. Hem- och konsumentkunskapslärare berättar också att medelåldern hos de befintliga hem- och konsumentkunskapslärare är hög och att bristen på behöriga hem- och konsumentkunskapslärare kommer att bli ännu större.

Senast uppdaterad (Måndag, 26 Oktober 2009 04:42)

Kim Jönsson
Ålder: 30 år
Yrke: Konceptuell utvecklare på Procordia
Utbildning: snart färdig med Gastronomiprogrammet/Högskolan i Kristianstad

---

Varför valde du att läsa på gastronomiprogrammet?

Kim berättar att hans väg till nuvarande yrke gick via hotell- och restaurangprogrammet på gymnasiet. Under många år arbetade han som kock, men kände behov att komma vidare och förädla förvärvade kunskaper och erfarenheter. Det som passade Kim var Gastronomiprogrammet vid Högskolan i Kristianstad, som han påbörjade hösten 2004.

Hur var utbildningen?

Gastronomiprogrammet är till för dem som är intresserad av matlagning och livsmedelsindustrin. Det är en bred och tvärvetenskaplig utbildning som är både teoretisk och praktiskt upplagd. Kim säger att utan sin utbildning på Gastronomiprogrammet hade han inte fått arbetet på Procordia.

Kim tillhör dem som fortfarande studerar eftersom han för ca ett år sedan fick nys om arbetet som konceptuell utvecklare på Procordia. Han sökte och fick tjänsten, sedan dess har han kombinerat sina studier med arbetet på Procordia och hans målsättning är att avluta sin utbildning januari 2008. Skolan är också väldigt tillmötesgående när det gäller pusslandet av kurser och arbetet.

För att tillgodogöra sig utbildningen tror Kim också att det är viktigt med erfarenhet från mat och måltidssituationen.

Vad gör du på jobbet?

Kim arbetar på utvecklingsavdelningen på Procordia med att ta fram nya maträtter, han väljer ut recept och lagar maten, testar smaker/ingredienser och tar reda på om de fungerar i storskalig produktion. På Procordia arbetar man i projektform vilket innebär att man finns med under hela produktionslinjen, alla kan tillföra något hela vägen från smak till förpackning. Det är också viktigt för honom att följa upp och se till att det han komponerade ihop från början ser ut och smakar likadant i slutändan. Arbetet innebär en hel del samarbete med de kvalitetsansvariga, han medverkar också på mässor och föreläsningar, genomför trendspaning och marknadsundersökningar.

Länkar

Gastronomiprogrammet på Högskolan i Kristianstad

Fler som gått utbildningen

 

Senast uppdaterad (Onsdag, 19 Maj 2010 10:55)

Richard Clauson

Ålder: 28 år
Yrke: Kostekonom
Utbildning: Kostekonomutbildningen i Uppsala

---

Varför valde du utbildningen till kostekonom?

I gymnasiet gick Richard samhällsvetenskapliga programmet med ekonomisk inriktning. Intresse för mat kom att utvecklas bl.a. under

militärtjänstgöringen då Richard basade över ett kök som försörjde värnpliktiga. Richard berättar hur han ganska snabbt fick lära sig att somliga kräver mer mat än andra. I början serverade han de värnpliktiga några bredda mackor till frukost, när det egentligen krävdes en halv limpa var för att stilla hungern. Efter militärtjänstgöringen arbetade Richard på en sallads- och smörgåsbar. Intresset för mat och näringslära utvecklades och Richard började på kostekonomprogrammet i Uppsala som han fann perfekt! Här mötte han den blandning han sökte mellan måltidsproduktion, kemi och företagsekonomi.

Hur var utbildningen?

Inom ramen för programmet läser man bl.a. mikrobiologi, näringslära och livsmedelshygien men också kemi, företagsekonomi, kostadministration. En kostekonom har en mycket nära kontakt med måltiden. Numera har programmet i Uppsala bytt namn från kostekonomprogrammet till kostvetarprogrammet, där kostvetenskap är huvudämnet och företagsekonomi ett viktigt biområde. Som kostekonom behöver du enligt Richard ha en hel del entreprenörsanda, de arbetstillfällen som erbjuds är inte självklara. Som kostekonom måste du själv vara med och skapa ditt arbete, visa för branschen och förklara för dem att dina tjänster behövs. Färdig kostekonom blev Richard 2006.

Vad gör du på jobbet?

Det arbete Richard har i dag som konsult på AIVO AB har han dels skapat genom personligt intresse, men också genom valet av olika kurser inom utbildningen. På AIVO AB arbetar man och utvecklar ett verksamhetsstyrningssystem som används av centralkök för planering av måltider. Man har mycket kontakter med andra företag som är involverade i måltidsverksamheten.

De arbetsuppgifter en kostekonom har är bl.a. att identifiera och analysera de problem som kan uppstå i matproduktion och försöka undanröja dessa. Kostekonomer och kostvetare behövs både inom offentlig och privat verksamhet. Vanligtvis är kostekonomer ansvariga för måltidsproduktionen i en kommun eller landsting, det handlar om budgetansvar och kostnadsansvar, planering av resurser och personal. Exempelvis nämner Richard att ICA har kostekonomer anställda i sin stab kring livsmedelsutvecklingen där också dietister, agronomer och livsmedelstekniker ingår.

Framtidsutsikter

Eftersom konsumenterna idag äter allt mer mat utanför hemmet och gärna köper färdiglagad mat ökar behovet av utbildad personal inom måltidssektorn. Framtidsutsikterna är goda.

Länkar

Kostvetarprogrammet i Uppsala
Kostekonomprogrammet i Göteborg
Kostvetar/kostekonomprogrammet i Umeå

Senast uppdaterad (Onsdag, 18 November 2009 21:21)