Ina hade aldrig drömt om att arbeta inom sjukvården och en kurskatalog hjälpte henne att få koll på vad en dietist arbetade med när hon sökte till dietistprogrammet i Uppsala. Hon var en tjej som tränade en del och blev intresserad av matlagning och hälsosam mat eftersom hon var vegetarian. När hon kom in visade det sig att hon kommit till rätt utbildning.
Som dietist blir du expert på matens betydelse för hälsa och vid sjukdom och utbildningen inleds med att man läser både grundläggande kostvetenskap och fysiologi. Senare läser man även psykologi eftersom dietisten dagligen möter patienter som kanske behöver ändra sina vanor. Utbildningen innehåller en hel del praktiska moment, som till exempel matlagning, något som Ina berättar att hon uppskattade eftersom det i övrigt är mycket teori.
– Dietistklasserna är inte så stora så man kan fråga och diskutera mycket på föreläsningar och seminarier. Det är förstås väldigt givande, tycker hon.
Ina berättar att intresset för att arbeta inom sjukvården växte fram under utbildningens gång. Sin praktik gjorde hon på ett barnsjukhus där hon träffade barn i alla åldrar, en arbetsplats hon även kan tänka sig i framtiden. Ina framhåller flexibilitet, förmåga att kunna lyssna och bemöta människor på ett bra sätt som viktiga egenskaper om man tänker sig att arbeta som dietist.
Efter examen arbetade Ina som forskarassistent på institutionen för kostvetenskap och sökte därefter arbete som dietist.
– Man får vara beredd på att söka flera jobb och att få en fast tjänst är svårt. Det är nästan alltid vikariat som annonseras ut, berättar Ina.
Hon kom så småningom till Katrineholm på intervju där hon också blev erbjuden arbete. Ina trivs bra och gillar att möta många människor varje dag, både patienter och personal. Hon arbetar mot sjukhusets slutenvård och träffar mest äldre patienter. Här finns också en strokeavdelning eftersom det efter en stroke är vanligt med svårigheter som till exempel viktnedgång, försämrad aptit och svårigheter med att svälja. En del av sin tid hjälper hon svårt sjuka människor som vårdas i hemmet och eftersom hon inte har möjlighet att göra hembesök blir telefonen ett viktigt arbetsredskap.
Dagen inleds oftast med att hon träffar nyss inlagda patienter. Hon deltar vid ronder och under eftermiddagarna arbetar hon ofta med uppföljningar via telefon. Det händer också att hon håller i personalutbildningar.
– Idag arbetar vi inte med förebyggande arbete i så stor utsträckning, vilket skulle behövas. Men jag hoppas att vi kommit dit om några år, säger hon.
